Robbans Svenska militära flygmärkessida | Flygvapnet | Kungl Östgöta flygflottilj, F 3 Malmslätt (inkl Flygskolan, F 13M, F 16M mm mm)


F 3 Malmslätt eller Kungl Östgöta flygflottilj verkade mellan åren 1926 och 1974.
Flygflottiljen var förlagd till Malmslätt utanför Linköping.

I augusti 1912 skapades Sveriges första flygskola på Malmen. År 1926 flyttade Livgrenadjärregementet (I 4) till nybyggda kaserner i Linköping för att lämna plats åt F 3, tredje flygkåren. Den 1 juli 1936 döptes flygkåren om till Kungl Östgöta flygflottilj (F 3) och kom till en början att bestå av tre stycken divisioner för samverkan med armén, senare tillkom även en fjärrspaningsdivision, vilken dock var baserad på Torslanda. När F 11 Nyköping sattes upp 1941, överfördes fjärrspaningsdivisionen till F 11. 1948 kom flottiljen att omorganiseras till en jaktflottilj med flygplan som J 22, J 29 och J 35.


Viktiga årtal:
F13M/F16M/F17M

F13M/F16M/F17M

2012-04-17 23:26
Flygskolan Malmslätt

Flygskolan Malmslätt

2008-04-22 07:22

Flygskolan bildades år 1926 i Ljungbyhed, och går fram till 1997 hand i hand med Krigsflygskolans historik. I slutet av 1940-talet omorganiserades hela Krigsflygskolan, där bland annat flygskolan delades upp i två flygskolor, Första och Andra flygskolan. Första flygskolan utbildade piloter med realexamen, och Andra flygskolan utbildade piloter med enbart folkskola som grund.
I samband med att F 5 tog steget in i jetåldern år 1955, fördelades utbildningen av jetflygplan till Första flygskolan och propellerflygplan till Andra flygskolan. Där Andra flygskolan förlades till Rinkaby flygbas. När sedan SK 60 tillfördes till F 5, började flygtiden mellan de två skolorna hamna i obalans, då Första flygskolan stod för cirka 80 procent av den totala flygtiden. För att nå en balans och en högre effektivitet slogs de båda skolorna samman 1969 till en flygskola. Fram till 1969 hade flygutbildningen organiserats på två flygskolor med vardera en 1:e lärare som chef (motsvarande flygchef), och två avdelningar per GFU-omgång. Efter 1969 blev 1:e-läraren flygchef och varje GFU-omgång organiserades som en division. Den nya flygskolan bestod av fem flygdivisioner, och F 5 ansågs då som världens största flygförband, eftersom då all flygande personal i flygtjänsthänseende tillhörde Flygskolan.

Den 13 december 1996 antog riksdagen regeringens proposition 1996/97:4, vilken var etapp 2 i försvarsbeslutet 1996. Där beslutades bland annat om en avveckling av Krigsflygskolan (F 5) i Ljungbyhed, med hänvisning till att krigsförbandsproducerande flygflottiljer i första hand borde vidmakthållas. Krigsflygskolan skulle avvecklas senast den 30 juni 1998. Flygutbildningen vid Flygskolan skulle överföras till Skånska flygflottiljen (F 10). Vid F 10 inordnades Krigsflygskolans flygverksamhet operativt under 3. kompaniet. Även uppvisningsgruppen Team 60 överfördes till F 10.
Genom försvarsbeslutet 2000 antog riksdagen regeringens proposition, vilken bland annat inkluderade avveckling av två flygflottiljer, Skånska flygflottiljen och Upplands flygflottilj, vilka skulle avvecklas i två etapper. Flygskolan som vid den tidpunkten tillhörde F 10, blev tvungna att flytta, då all flygverksamhet skulle vara avvecklad i Ängelholm den 31 december 2002. Temporärt överfördes flygskolan till Upplands flygflottilj (F 16) i Uppsala, där eleverna fick slutföra sin utbildning.
Inför försvarsbeslutet hade regeringen gjort den bedömningen att Flygskolan var i behov av ett bansystem med korsande banor. Detta för att den grundläggande flygutbildningen skulle kunna genomföras på ett rationellt och säkert sätt. Vid den tiden var det endast två flottiljer, F 7 i Såtenäs och F 16 i Uppsala, som hade ett bansystem med korsande banor. Efter att riksdagen beslutat att Upplands flygflottilj (F 16) skulle avvecklas senast den 31 december 2003, kom Flygskolan under sommaren 2003 att lokaliseras till Malmen. På Malmslätt övertog skolan den tidigare avvecklade Målflygdivisionens förläggningar på norra sidan om flygfältet. På Malmen blev skolan en underenhet och detachement till Blekinge flygflottilj (F 17).

Den 1 januari 2006 överfördes Flygskolan organisatoriskt till att bli en skola inom Luftstridsskolan (LSS), men med bibehållen lokalisering till Malmen.

Målflygsdivisionen

Målflygsdivisionen

2009-12-07 14:07

Målflygdivisionen har sitt ursprung ur en provisorisk målflyggrupp som bildades vid Östgöta flygflottilj 1964. En stor bakomvarande faktor till att målflyget kom till, var att Chefen för Flygvapnet (CFV) vid en inspektion efter ombeväpningen till J 35, uppmärksammade att radarjaktledningen inte fungerade bra. Som en åtgärd väcktes då en idé om att för träning sätta upp ett målflyg. Till en början organiserades 4-6 flygförare med fyra individer Saab 29 Tunnan. Behovet av målflygning blev större än tänkt, vilket medförde att målflyggruppen omorganiserades till en division.
Något som blev möjligt efter att 33. jaktflygdivisionen (Cesar Gul), vid F 3 vakantsattes den 1 juli 1967. Målflygdivisionen tillfördes ett 45 individer av S 29C och J 29F Tunnan, vilka hämtades från F 4 och F 21, som de sista operativa flygplan 29-förbanden. Att divisionen tillfördes äldre flygplan från flottiljer som ombeväpnades till nya flygsystem, medgav att till en låg kostnad organisera och upprätthålla målflygdivisionen. I oktober 1970 flögs de tre sista S 29C från målflygdivisionen, och gjorde en sista landning i Halmstad. Där ska de kom att ingå som övningsobjekt vid den blivande brandförsvars- och räddningsskolan vid Hallands flygkår (F 14).

År 1970 tillfördes divisionen skolflygplanet Sk 60. Totalt baserades 14 individer av Sk 60 på Malmslätt. Men de Sk 60 som tjänstgjorde vid Målflygdivisionen tilldelades aldrig flottiljsiffra 3 eller 13, utan behöll flottiljsiffra 5, samt stationssignal synonymt med flygplanets serienummer. Hösten 1971 påbörjades en omskolning till J 32B Lansen av flygförarna vid målflygdivisionen. Omskolningen gjordes vid Hälsinge flygflottilj (F 15), och var färdig i december 1971. Samtidigt överfördes en målflyggrupp från F 15 till F 3. Den målflyggruppen bestod av sex individer J 32B, vilka nu istället kom att ingå i målflygdivisionen. Divisionen bestod nu av en flotta av J 29, J 32 och Sk 60. År 1972 påbörjades en modifiering av J 32B till J 32E och J 32D. Inför budgetår 1972/1973 återlämnade divisionen samtliga Sk 60 till Krigsflygskolan (F 5) i Ljungbyhed, detta på grund av kostnadsmässiga skäl. Men flygplanen var redan tillbaka vid divisionen från den 1 juli 1973, och divisionen hade då 24 individer J 32 och 15 individer Sk 60. J 29 fasades ut och utgick helt 1974.

Den 30 juni 1974 avvecklades Östgöta flygflottilj, detta genom ett tidigare riksdagsbeslut. Målflygsdivisionen var dock planerad att bibehållas på Malmen som ett detachement till Bråvalla flygflottilj (F 13). Från den 1 juli 1974 övergick divisionen tillsammans med Flygtransportdivisionen till F 13 Malmen, som var namnet på detachement till F 13. Året därpå, 1975, började detachementet sätta upp en lätt attackdivision, vilka bestod av Sk 60, och opererades av Målflygdivisionen. Målflygdivisionen som i början av 1970-talet hade tillförts tolv J 32E, fick ytterligare tre individer 1979. Dessa flygplan som var modifierade J 32B, hade fått den taktiska utrustningen ersatts med inre och yttre störutrustning. Denna utrustning kom att variera i hög grad under de 25 år som J32E var operativ inom flygvapnet.
Inför försvarsbeslutet 1982 förordade både Överbefälhavaren och försvarsutskottet om att avveckla hela detachementet på Malmslätt. I detachementet ingick vid den tidpunkten stab, förvaltnings- och driftenheter, målflyg- och transportflygdivision. Avvecklingen skulle då ske successivt och skulle vara helt färdig i slutet av 1980-talet.
Den ingående verksamheten skulle då fördelas på andra förband eller utgå ur Flygvapnets organisation. När riksdagen antog försvarsbeslutet, så stod det klart att endast Måldivisionen blev kvar inom F 13 M. Den Lätta attacken avvecklades 1984.

Transportdivisionen överfördes till Skaraborgs flygflottilj (F 7). De fastigheter som blev lediga på Malmen övertogs istället av Östgöta arméflygbataljon (AF 2), vilken ombaserades från Nyköping. Efter försvarsbeslutet tillfördes divisionen, två individer TP 85 Caravelle, vilka kom från den avvecklade Flygtransportdivisionen. Dessa kom dock att verka som separat flygstyrka från den 1 juli 1983. År 1992 stod det klart att F 13 skulle avvecklas senast den 30 juni 1994, och den ingående verksamheten skulle fördelas på andra förband. Detachementet och Måldivisionen kom då genom en ceremoni den 18 juni 1993 att överföras till Upplands flygflottilj (F 16).
Detachementets nya namn blev F 16 M.
Måldivisionen överlevde två flottilj och fyra försvarsbeslut. Men genom försvarsbeslutet 1996 var det Målflygdivisionen och tillhörande kompani samt flygverkstaden på Malmen som stod på tur för avveckling. Den 26 juni 1997 hölls en ceremoni över avvecklingen av divisionen med tillhörande kompani, där bland annat tolv individer J 32E gjorde en formationsflygning över Östergötland. Efter avvecklingen av divisionen övergick åtta flygplansindivider till FMV:Prov, resterade flygplansindivider överläts till museiföremål och någon gick på skrot.
Efter avvecklingen av divisionen modifierade Flygvapnet tio individer av Sk 37 till motmedelsflygplan. Som kom att överta rollen som störflygplan, och vilka i tur och ordning baserades på Jämtlands flygflottilj (F 4), Norrbottens flygflottilj (F 21) och Försökscentralen (FC). Dock så kom aldrig tio flygplansindivider Sk 37E att finnas samtidigt. Detta då den första modifierade Sk 37E gick till skroten, innan den sista var modifierad.

Rollen som målbogserare övertogs av det civila företaget Nyge Aero, som senare köptes upp av Saab.



Gallery RSS RSS Feed | Archive View | Powered by Zenphoto